Passiva tillgångsstrategier

Detta är det tredje och sista inlägget i serien om tajmande vs passiva tillgångsstrategier. I denna del tänkte jag gå i lite mer i detalj om hur man kan utforma en passiv tillgångsstrategi, vad man bör tänka på och hur man kan göra den bättre. Grundprincipen är att man bör hitta en portfölj som gör stadig avkastning till så låg risk som möjligt, så att man ska kunna känna sig trygg med den. På grund av ombalanseringar mellan olika tillgångar görs det automatiskt i traditionella portföljer som t.ex. 60/40-portföljen som är 60 % investerad i aktier och 40 % investerad i obligationer, vilket gör att de har gett nästan lika hög avkastning som aktier men till lägre risk. Anledningen till att det sker är för att man minskar aktieandelen när börsen gått upp och blivit dyr, medan man ökar aktieandelen när aktier gått ner och blivit billigare, inte svårare än så.

Enklaste portföljen är helt enkelt att ha 50 % i aktier och 50 % i räntor, något som bland annat investeringsgurun Graham rekommenderade. Den i USA traditionella portföljen bestående av 60 % aktier och 40 % räntor är en lite mer aggressiv variant av denna. Avkastningen är inte mycket lägre än börsen, men risken är mycket lägre. Däremot har det visat sig ännu bättre att ha 40 % aktier, 40 % räntor och 20 % guld, en portfölj kallad Golden Butterfly (se Portfoliocharts.com för mer info). Här är avkastningen lika hög som en 60/40-portfölj men med ännu lägre risk, sämsta året sedan 1972 är -11 % mot -23 % för 60/40-portföljen. Dessutom är avkastningen mer stabil över kortare tidsperioder (5-10 år) vilket gör den till en mer trygg portfölj.

Grundbultarna i en portfölj är alltså aktier, räntor och eventuellt guld. Sedan kan man addera andra tillgångsslag, så som REIT och råvaror etc, men det brukar inte förbättra portföljen mycket och adderar oftast komplexitet. Däremot kan det vara bra för diversifieringen under korta perioder. En bra sammanställning över olika portföljer finns hos Portfoliocharts.com.

För aktiedelen är enklaste sättet att investera i olika indexfonder. Då får man bra avkastning till en låg avgift, eftersom indexfonder oftast slår 80-90 % av aktiva förvaltare. Därför är det viktigaste att kolla på avgiften, så att denna inte blir för hög, eftersom den är det som drar ner avkastningen mest. Om man har läst på denna blogg kanske man har läst på om att det finns kvantitativa strategier som kan slå börsen på olika sätt och man kan också använda sig av dem istället för att investera passivt i index. Men notera att de kräver en del vetskap om hur de funkar och att de kan underprestera index då och då, så som de gjort i USA senaste åren. Tyvärr finns inte sådana fonder i Sverige utan man får köpa amerikanska ETF:er för att använda dessa strategier, om man inte gör det själv. Sådana är t.ex. AlphaArchitects ETF:er QVAL, IVAL, QMOM och IMOM. Dessa har historiskt sett gett 5-10 % mer än index, vilket skulle dra upp totalavkastningen i portföljen några procentenheter.

För räntedelen så kan man välja antingen räntefonder eller sparkonto. Tyvärr är räntefonder det sämre alternativet i dagsläget, till skillnad mot de senaste 40 åren då de gett bra avkastning på grund av sjunkande räntor. Dels bör man undvika att ha dem i ett ISK, eftersom räntan är lägre än ISK räntan. Dels är vi på historiskt låga räntenivåer, vilket gör att penningmarknadsfonder nu ger negativ avkastning och obligationsfonder kommer att vara riktigt riskfyllda om räntorna går upp. Den tioåriga räntan är ganska bra proxy för avkastningen för obligationer de kommande tio åren, vilket i så fall kommer att vara 0,01 % men med högre risk än ett sparkonto. Förutsatt att man tror på positiv ränta på sparkonton någon gång de kommande tio åren så är det bättre med ett sådant. Sist vi var i en räntebotten, på 30-talet, gav korta räntor klart högre avkastning än långa räntor de kommande 30 åren, se detta inlägg och grafen nedan.


När man utformar portföljen så får man tänka på sin egen riskvilja. För en riskavert investerare passar det att ha max 50 % aktier, för en som vill ta på sig mer risk kan man ha en högre andel. Skulle jag själv helt gå över till en passiv portfölj skulle jag nog ha 70 % i kvantitativa aktiestrategier, 20 % på sparkonto och 10 % i guld, mest för jag är medveten om att aktierna kan gå ner mycket och att jag fortfarande är ung och sparar mycket. 

Det kan också vara intressant se vad för förväntad framtida avkastning olika tillgångar kan ha framöver. Research Affiliates har en bra sammanställning för alla tillgångsklasser och utifrån nuläget så är aktier utanför USA att föredra.

Det var sista delen i serien om tajmande vs passiva tillgångsstrategier. Se tidigare inlägg här:
Tajmande vs passiva tillgångsstrategier - del 1
Tajmande vs passiva tillgångsstrategier - del 2