torsdag 4 januari 2018

Börslabbets strategier i mina privata portföljer

Jag tror verkligen på att om man skriver om ekonomi, investeringar och strategier bör man vara investerad efter sina egna tips och strategier, alltså "eat your own cooking". Det har varit ett ledord för bloggen och nu efter att ha investerat i kvantitativa strategier på svenska börsen sedan början av 2015 har jag valt att gå över till Börslabbets strategier. Börslabbets strategier är framtagna förra året från utförliga tester om vad som fungerat på Stockholmsbörsen och är information jag inte hade när jag skapade mina tidigare kvantitativa portföljer. Så nu vid årsskiftet tyckte jag att det var lämpligt att göra om i portföljerna.

Skillnaden kommer inte bli så stor. Hittills har jag investerat i aktier efter låga EV/EBIT, EV/EBIT + momentum samt trendande och sammansatt värde som på Börslabbet. Trendande och sammansatt värde kommer att vara kvar, medan EV/EBIT och EV/EBIT + momentum kommer att bytas ut mot Börslabbets två andra strategier; Trendande utdelning och Trendande kvalitet.

Fortsatt kommer jag att investera i 10 aktier i varje portfölj efter samma löpande schema som innan:
  • 1:a Mars: Trendande utdelning
  • 1:a Juni: Trendande värde
  • 1:a September: Trendande kvalitet
  • 1:a December: Sammansatt värde
Aktierna köps vid ombalansering och byts ut ett år efteråt. Den 1:a januari valde jag att balansera om alla portföljer, sen byts de därefter ut löpande under året. Utöver dessa portföljer kommer jag också lägga till sammansatt momentum som uppdateras kvartalsvis, parallellt med de andra portföljerna.

Stora skillnaden är just att EV/EBIT-strategierna byts ut mot Trendande utdelning och kvalitet, då de senare visat sig fungera klart bättre på Stockholmsbörsen än EV/EBIT. EV/EBIT är fortfarande bra strategi och helt okej att använda över tid, men flera procent bättre avkastning per år motiverade till bytet.

Hittills har avkastningen för portföljerna varit följande:


Alla aktier har sedan start redovisats i detta Google Docs. Nu efter årsskiftet kommer jag sluta uppdatera denna då aktierna är desamma som de i Börslabbets screener för den aktuella månaden (se schemat ovan). 

Detta upplägg kompletterar bra till de andra som är presenterade på Börslabbet, bland annat den nyligen publicerade kvartalsportföljen som är mer koncentrerad och uppdateras oftare. Båda har sina för och nackdelar, där denna typ av ombalansering är mer diversifierad och de trendande strategierna uppdateras mer sällan. Mer utförliga backtest på dessa portföljer kommer snart på Börslabbet.

tisdag 2 januari 2018

Årsrapport 2017

Nu har 2017 passerat och det är dags att följa upp utvecklingen i min portfölj. Året har utvecklat sig som ett ganska normalt börsår och det har inte varit lika turbulent som det var under 2015-2016. Portföljen är nu nästan enbart investerad i systematiska strategier och kommer vara ännu mer så efter årsskiftet. För att se tidigare års rapport se detta inlägg.

Svenska aktieportföljer

Årets utveckling för de svenska aktieportföljerna:


Utvecklingen för de individuella portföljerna är:
  • Sammansatt värde: 14,74 %
  • Trendande värde: 3,96 %
  • EV/EBIT: 1,36 %
  • EV/EBIT + momentum: 14,67 %
Portföljerna har gått något sämre än index i år som slutade på 9,47 %. Detta till skillnad mot förra året där de gick klart bättre. Men i helhet har de utvecklats sig någorlunda som index. EV/EBIT har haft sämst utveckling och sammansatt värde har haft bäst. Det illustrerar att enskilda portföljer kan ha ganska skild avkastning enskilda år och vikten i att ha flera strategier.

Avkastningen sedan start är följande:



Nu är det tre år sedan jag startade investera kvantitativt enligt dessa strategier. Vid årsskiftet kommer jag att gå över till att enbart investera efter Börslabbets strategier. Det innebär att EV/EBIT och EV/EBIT + momentum byts ut mot Trendande värde och Trendande kvalitet. Uppdatering och mer information kommer snart.

Globala aktieportföljer

Utvecklingen för de globala aktieportföljerna är:


Utvecklingen för de individuella portföljerna är:
  • Globalt trendande värde: + 17,20 %
  • Net-nets portfölj: + 11,37 %
  • Globala ETF:er: + 15,06 %
I jämförelse har en global indexfond (ex SPP Aktiefond Global) gett 11,76 % i avkastning. Det innebär att de globala portföljerna har gått några procent bättre än index i år. Framöver kan det bli så att det inte går att göra mer insättningar i den globala ETF-portföljen på grund av MiFID som gör att bankerna inte får sälja utländska ETF:er. Vi får se om någon löser det.

Utvecklingen sedan start är följande (exkl ETF:er):


Taktiskt tillgångsallokering

Den taktiska delen som är investerad via ETF:en GMOM har utvecklat sig något sämre än de globala marknaderna och är upp + 18,06 % i USD vilket blir + 6,1 % i SEK. Utvecklingen för året visas nedan:


Summering

Totalt har alla aktieportföljer tillsammans gett en avkastning på 15,41 %. Utöver dessa portföljer ligger 10 % i kontanter och 5 % i guld. Guld har gått upp med 1,9 % i SEK i år. Det innebär att den totala utvecklingen för portföljen är 0,55 x 15,41 % + 0,3 x 6,1 % + 0,1 x 0 % + 0,05 x 1,9 % =  10,4 %. Det är i linje med index i år, vilket är en helt okej avkastning med tanke på den lägre risken i portföljen och jämför vi med 50 % aktier och 50 % obligationer som har liknande risk är avkastningen för detta 5,29 % för året. Sedan 2015 har avkastningen varit följande:


Nu får vi se hur den går kommande året. I och med att utländska ETF:er förbjuds så gäller det också att hitta en ersättning för taktisk tillgångsallokering. Som det är i dagsläget lutar det åt att använda Dual momentum som jag använt tidigare. Ska testa och se lite på vad det finns för alternativ.

fredag 29 december 2017

Bloggåret 2017

2017 är snart över och det kan vara kul att se tillbaka vad som hänt under året. Det har hänt mycket i och med min nya tjänst Börslabbet som fått ett riktigt trevligt mottagande. Utöver det har jag också varit och besökt lite olika seminarier och föreläst. Det är skoj att också träffa flera av bloggens läsare utanför bloggen och sprida budskapet om kvantitativa investeringar och systematiska strategier. Dessutom är det kul att se att det arbete jag lägger ner på bloggen och Börslabbet är uppskattat.

Bloggen närmar sig nu 4 år och jag tog fram lite kul statistik för dessa år. Under tiden har jag både bloggat via Blogger och Tradevenue och de flesta av inläggen går nu att komma åt via båda plattformarna. Totalt har jag publicerat nästan 900 inlägg under denna tid, vilket innebär ca 20 inlägg per månad. Frekvensen har sjunkit under åren och senaste två åren har jag snittat runt 10 inlägg per månad. Varje inlägg är i snitt runt 600 ord, motsvarande en A4 eller två boksidor. Det innebär att jag skrivit närmare 1800 boksidor av material. Det är längre än Sagan om ringen-böckerna inklusive Bilbo (totalt 1500 sidor). Det har blivit en hel del material genom åren om alla möjliga olika ämnen med ett fokus på kvantitativa och systematiska strategier.

Det roligaste är ändå att det uppskattats av läsare och jag är mycket tacksam för all den feedback och kommentarer jag fått under åren. Totalt har det varit 138 800 unika användare som gjort 429 000 besök som resulterat i 860 000 sidvisningar. Endast senaste året har 60 000 unika besökare gjort 180 000 besök in på min blogg. Det har också varit ett jättebra forum att diskutera nya idéer. Bloggen har varit främst ett redskap för att utvecklas och lära mig nya ämnen och det har varit mycket givande att göra så under kritisk granskning.

Det för mig in på två böcker jag läst senaste tiden; Deep work och Talent is overrated. Det handlar om vikten att göra fokuserat och disciplinerat arbete med utmanande uppgifter och hur det avgör ens framgång i området. Jag har insett att bloggandet har varit en del av det genom åren när det kommit till finans och investeringar för min egen del. Det har också varit ett genomgående tema i min akademiska karriär. Själv kommer jag från en icke-akademisk familj, men där hårt arbete varit högt på agendan. Disciplinerat och fokuserat arbete har gjort att jag kunnat gå från att varit ganska medelmåttig i grundskolan till att snart disputera i kvantfysik. Genom att fördjupa sig, reflektera och förstå sig på koncepten kan man gå långt i de ämnen om man väl försöker.

Nu under det kommande året kommer nog jag minska på bloggandet något. Fokus kommer att bli mer på Börslabbet, som under året växt till sig och kräver allt mer av min tid. Det är hela tiden nya projekt och idéer att testa och jag uppskattar den positiva feedback jag fått för tjänsten. Fokus blir att fortsatt leverera material av hög kvalitet och nya funktioner. 

fredag 22 december 2017

Mål med sparandet

Nu är det snart jul och tid för ledigheter för de flesta vilket för tankarna till det heta ämnet på sparbloggar som är att bli fri och bli ledig på heltid. Det är kul att se hur flera går över till att bli "fria" och vi har sett ett antal bloggprofiler figurera i media i och med detta i år. Årets trend har verkligen varit att bli fri och Fantastiska Farbror Fri och Onkel Toms Stuga är två familjer som blivit fria genom att leva med små medel och sparat under längre tid. Miljonär innan 30 arbetar sin sista dag idag och Utdelningsseglaren ska pensionera sig inom en månad. Det är kul att se hur de uppfyllt sitt mål efter att ha följt dem länge på deras bloggar.

Andra personer är inte lika "snålbloggiga" á Mr Money Mustasch även om de lever på sitt kapital. RikaTillsammans frågade på Twitter om olika personers finansiella mål efter en middag med Kavastu som hade berättat hur han samlat ihop till 10 miljoner. Såg detta svar av Framtidsfeministern där hon skrev om sin pengamaskin som hon räknat fram. Också RikaTillsammans har delat på sin blogg sitt synsätt om detta där hans fokus inte är att gå i pension så snabbt som möjligt.

I början av mitt bloggande var målet med sparandet något jag funderade en del på. Genom att läst finansiell ekonomi och Thomas Pickettys Kapitalet fick jag bra insikter i hur inkomsterna är fördelade i samhället och hur man kan leva på kapital. Min slutsats då var att i och med ytterligare effektiviseringar kommer det vara gynnsamt klimat att äga och förvalta kapital. Det var en ganska teoretisk synvinkel, men fick ändå upp mina ögon för att man kan ha betydande inkomster från kapital och att det utgör ca 30 % av Sveriges inkomster.

Därefter har detta utvecklats och målet är nu inte att sluta jobba så snart som möjligt. Istället är målet att bli fri i form av att ha tillräckligt pengar att klara sig mellan olika anställningar. Taleb beskrev det i form av att ha "fuck you money", vilket gör att man inte behöver vara i beroendeställning. Lyssnade på en intervju med en som arbetade med finans i USA som beskrev hur han tänkte igenom sina livsval när han hade sparat ihop 100 000 USD. Han menade då på att han kunde flytta till ett billigt land och leva på avkastningen av detta. Det gjorde att han utvärderade mer vad han ville göra sitt liv, hitta ett jobb som har mening.

Min gräns för detta har varit under åren drygt 2 miljoner kronor. 2 miljoner är inte mycket pengar att leva på sikt men tillräckligt mycket för att få ut drygt 8 000 kr i månaden. Det motsvarar det minimum jag tänkte behövdes för att kunna klara sig. Har roligt nog haft 2 miljoner som mantra och kan ibland säga det för mig själv för att få fokus på målet.

Fokuset har däremot gått över till vad man vill ge för mervärde och vad man tycker som är skoj. En bra ekonomi ger möjligheter och det är det främsta målet med mitt investerande i dagsläget. Jag vill göra det jag verkligen gillar och jag ser faktiskt inte min nuvarande dagliga rutin som några måsten. Det är riktigt kul att forska i fysik, driva företag och följa finansmarknader, även om det tar upp min det mesta av min vakna tid. Att gå över till att sluta jobba fullständigt ser jag inte som ett mål i sig.

Det är ändå kul hur man utvecklas i dessa tankar och inser hur kul det är att jobba. Trots det är det också trevligt med en egen penningmaskin som arbetar när man också jobbar.

Vad är ert mål med sparandet? Bli fri, miljardär eller jobba med vad ni vill?

måndag 18 december 2017

Nordiska aktier på Börslabbet

Det händer en del på Börslabbet och tjänsten har varit igång nu i ett halvår. Det firas med att lägga till en nordisk screener på Börslabbet! Liksom med screenern för den svenska börsen inkluderar den Börslabbets strategier och gör så att man enkelt kan följa dessa på den nordiska marknaden.


Förutom den nya screenern har det hänt en hel del på Börslabbet sedan start. Kurserna har fått en bättre utformning med kursverktyg och snart finns allt material ute i både Grundkursen i Börsdata och Grundkursen i Trendföljning. Det gör att man enkelt kan gå igenom kurserna i sin egen takt och följa sin progression på ett smidigt sätt.

Utöver det har vidare utveckling skett på Börslabbets trendverktyg. Nu inkluderar den allt från teknisk analys-verktyg till trend- och konjunktursignaler. På Börslabbets blogg kommer regelbundet nytt material ut och under hösten har ett antal guider och backtest kommit ut som summeras på sidan med "Guider och backtest".

I och med att tjänsten varit igång ett halvår kan man nu följa upp prestationen för Börslabbets strategier sedan start. Första halvåret har börjat bra med ca 5-10 % överavkastning mot index för Börslabbets strategier i snitt. Det är kul att strategierna har startat med en bra utveckling.

Snart är 2017 över och 2018 kommer bjuda på ännu mer nyheter från Börslabbet!

torsdag 14 december 2017

Trendföljning på bostadsmarknaden

I och med de fallande bostadspriserna tänkte jag att det kunde vara intressant att se hur det fungerat att applicera trendföljning på bostadsmarknaden. Trendföljning och momentum har visats fungera bra på många olika tillgångsklasser över de senaste hundra åren och bostadsmarknaden är inte ett undantag. Tänkte här i inlägget kolla på hur trendföljning fungerat på svenska marknaden och amerikanska marknaden, vilka båda sett två större nedgångar senaste 30 åren.

Svenska huspriser 1986-2017

SCB har bra husprisdata från 1986-idag med kvartalsvis data över Sveriges huspriser. Husprisindex börjar på 100 från 1981 och de har kvartalsdata från 1986. Som vi ser var ökningen tills kvartalsdatan började modest, endast 11 %. Under åren 1986-1991 dubblades huspriserna och gick sedan ner med -20 % efterföljande år. Som syns i datan var nedgången inte så stor i huspriserna, men desto större i bostadsrättspriserna under denna period. Sedan 1981-idag har huspriserna gått upp med 680 %, vilket innebär en ökning på 5,8 % per år eller 2,8 % om man justerar för inflation.


Nu är frågan vad som skulle hänt om vi applicerar trendföljning? Vi har kvartalsdata, så av enkelhet använder vi 12-månaders glidande medelvärde vilket här blir snittet av 4 kvartal. Det blir ju lite mer trög respons än vid användandet av månadsdata, då man endast kan köpa och sälja 4 gånger per år, i slutet av varje kvartal. 

Ovan visas husprisindex och det glidande medelvärdet. Nedan visas vad det skulle resulterat i om man investerat utifrån detta. Som syns skulle man i så fall undvikit det stora prisfall som skett under 90-talskrisen och i stort sett varit ute ur marknaden i några år. Man skulle också varit ute ur marknaden under 2008 och 2011. Man kan tro att då dessa perioder var så korta och att marknaden inte gick ner så mycket skulle det lett till lägre avkastning. Som syns verkar inte det vara fallet, utan man ser verkligen att huspriserna är tröga och ändrar sig under långa spann. Trendföljning fungerar därför till och med bättre på huspriserna än på börsen. 


USA:s huspriser 1975-idag

De amerikanska huspriserna har ökat 680 % under perioden 1975-idag, vilket innebär 5 % per år. Det är endast något under den svenska ökningen i bostadspriser, trots att vi nu sett tio år där utvecklingen i stort sett varit plus/minus noll på grund av bostadsbubblan där. Som vi ser i grafen nedan var utvecklingen stabil under perioden 1975-2000, för att sedan övergå till bubbelmani under 2000-2006, som sedan sprack ordentligt med en nedgång på - 27 %. 


Testar vi applicera glidande medelvärde på denna data som är månadsdata under 1975-2017 får vi också bra resultat. Som vi ser nedan gav det "felaktig" signal under 90-talet, men som visade sig inte dra ner avkastningen. Bubblan under finanskrisen kunde en trendföljande strategi fånga riktigt bra, som syns nedan. Liksom svenska huspriser fungerade det riktigt bra på amerikanska.



Dagens läge

I Sverige har Valueguard ett bra index på svenska bostadspriser sedan 2005. Som vi ser nedan är vi nu under 12-månaders glidande medelvärde för de senaste månaderna. Senast detta hände var i eurokrisen 2011-2012 och innan dess under krisen 2008-2009. 


Kollar vi priserna för bostadsrätter i Stockholm så dyker dessa ännu mer tvärt under glidande medelvärdet. Som vi ser är det ett ganska drastiskt ändrat sentiment på marknaden som vi senast såg vid finanskrisen.



Som syns i graferna tar det ett tag för marknaden att vända efter nedgång och det är ingen vidare brådska in i marknaden när den vänt ned. Efter marknaden vände ner efter 2007 och 2010 kunde man göra köp till lägre/likvärdiga priser i två år därefter. Dessa två vändningar på marknaden skedde i samband med en högkonjunktur som toppade och övergick i lågkonjunktur, så vi får se om detta är fallet i dagsläget. 

Sammanfattning

Som sagt tidigare kan detta ge köplägen på marknaden framöver. Den försiktiga kan välja att avvakta att se att trenden blir positiv på marknaden om vi nu ser en större nedgång i bostadspriser. Som vi ser ovan har det inte skadat att göra detta och även om det varit bra läge att köpa på dippar senaste tio åren kanske det inte är fallet i dagsläget om priserna fortsätter ner. Som vi ser har trendföljning fungerat bra över tid, speciellt att skydda sig mot de bubblor som skett på både svenska och amerikanska marknaden. 

Om nu priserna faller och vi ser en större nedgång på 20-30 % och det sker enligt historiska mönster tenderar det värsta fallet vara 2 år efter huspriserna brutit under MA12. Det blir att observera om detta sker det kommande året, eller om vi nu bara sett en mildare nedgång som under de tidigare två lågkonjunkturerna. De kommande åren får utvisa om vi har haft en bostadsbubbla eller inte. 

onsdag 13 december 2017

Amorteringskrav - Bra eller dåligt?

Senaste åren har vi fått nya amorteringskrav som dels är riktade åt att minska hög belåning på boendet och dels är riktade för att minska hög belåning mot inkomst. Då jag satt in mig mycket i att räkna på en bostadsinvestering påverkar dessa krav ekvationen och det påverkar flera som vill investera i en ny bostad i dagsläget. Själv har jag inte haft någon direkt åsikt om detta krav är bra eller dåligt, men tänkte gå igenom för och nackdelarna med detta.

Fördelar:
  • Lägre risker. Detta är det främsta som många påtalar och anledningarna till amorteringskraven är att minska riskerna i systemet. Många har observerat att det vi haft senaste åren har varit en tävlan i vem som kan låna mest när man budar på ett hem. Låga räntor kan driva upp priserna riktigt högt då räntekostnaden är näst intill obefintlig i relation med lånet. Det skapar både risker för individen, då bostadsprisfall blir dramatiska i relation till inkomsten. Det skapar också risker på makroekonomisk nivå och något vi sett i flera kriser under de senaste 30 åren.
  • Lägre bostadspriser. För nya på bostadsmarknaden gör höga bostadspriser att det blir svårt att köpa sitt eget boende. Det kan krävas arv eller liknande för att man ska ha råd. I dagsläget krävs 15 % i kontantinsats, vilket kan bli en betydande del i exempelvis Stockholm. Med lägre bostadspriser på sikt minskar tröskeln för detta.
  • Fler äger större delen av sitt boende. Det är för många positivt i längden då man betalar mindre i ränta. Säg om vi nu inte skulle ha amortering alls så skulle många välja att skippa amortera och istället för att hyra boendet "hyra" det av banken. Alltså betala räntan men behålla lånet. Lånet skulle minska med inflationen, men det är fortfarande en omfattande ränta man betalar. 
Nackdelar:
  • Tvångssparande. Vi som är intresserade av aktier kanske hellre vill lägga våra pengar i aktier än på boendet. Eller i andra finansiella tillgångar. Amorteringskraven tar inte hänsyn till ens totala tillgångar, utan endast hur mycket man äger av boendet. Vid kris och arbetslöshet hjälper det inte mycket att ha 1 miljon i bostaden om man inte har några finansiella tillgångar att betala av räntan på lånet.
  • Minskar konsumtionsutrymme. Konsumtionsutrymmet minskar när man har amorteringskrav, både i form av vanlig konsumtion och bostadskonsumtion. Detta gör att personer inte kan konsumera hur de vill utan är tvungna att dels minska sina bostadsköp och dels minska sin konsumtion. 
  • Minskat byggande. Byggandet är relativt dyrt i Sverige och amorteringskravet gör det svårare för nybyggnation att motivera sina priser, även om de inte är inkluderade i kravet explicit.
Lars EO Svensson som är en förespråkare för att bostadspriserna är fundamentalt motiverade och att belåningen inte är allvarlig skrev nyligen på Ekonomistas att amorteringskraven ökar välfärden för välbeställda och minskar den för de utan kapital. Var intressant analys men kändes inte som den var så självklar så jag ställde frågan idag på Twitter (undersökningen pågår i skrivande stund):


Intressant nog är folk ganska oense i frågan och det var många som svarade att det gynnar båda eller inte någon, men en majoritet tyckte att de inte gynnar de utan kapital. Kollar vi i Stockholm verkar de dyrare objekten vara lika drabbade som billigare objekt i den minskade köpviljan och utifrån Finansinspektionens rapport om förra amorteringskravet är det många som väljer att lägga sig strax under 50 % och 70 % gränsen när de köper boende. Som Lars EO Svensson påpekar minskar konsumtionsutrymmet för de utan större kapital och de med belåning över 70 % har minskat sina lån med 20 % i Stockholm och Göteborg. 

Som sagt, jag har ingen stark åsikt med amorteringskravet men insett i mina beräkningar på bostadsköp att det kan ändå vara någorlunda vettigt för de som köper nytt. Höga bostadspriser är i stort sett en diskontering av framtida kassaflöden tills idag. Med lägre priser fås högre hyresavkastning framöver och med högre amortering har man mindre lån att betala ränta på över tid. 

Exempelvis, en bostad värderad 2 miljoner med 300 000 kr i insats kommer efter tio år vara värderad 2,7 miljoner givet konstant hyresavkastning och 3 % ökning av hyrorna. Samtidigt har lånet minskat till 1,35 miljoner med 2 % amorteringstakt. Kostnaden för lånet har minskat med 20 % (vid konstant ränta) samtidigt som hyran ökat med ca 30 %. Dessutom är bostadspriserna mer förankrade i vad folk har råd med att betala av under sin livstid och handlar inte om vem som kan låna så mycket som möjligt för låg ränta, vilket kan skapa stabilitet på marknaden. 

Trots det innebär det också ett mindre sparande, konsumtionsutrymme och att en stor del av lönen går till bostadsutgiften. Tog upp lite exempel i ett tidigare inlägg. För oss som vill spara mycket i finansiella tillgångar gör att vi har svårt att göra denna allokering.

Tycker själv inte att det finns ett riktigt givet svar i denna diskussion och det finns många för och nackdelar. Vad tycker ni om amorteringskravet? Är det bra eller dåligt? Sett att en del har ganska mixade åsikter på ekonomibloggar kring detta.

tisdag 12 december 2017

När portföljer underpresterar

Ibland sker det att ens portfölj underpresterar och så länge man inte investerar i index är detta något naturligt. Det finns i stort sett ingen som lyckas slå index varje månad, år ut och år in. Även kvantitativa portföljer tenderar att underprestera index emellanåt, vilket är något fullt normalt och det kan hända att kvantitativa strategier underpresterar index över 3 år åt gången. Tänk exempelvis om du varit investerad i värdeaktier under IT-bubblan, då hade du sett riktigt dålig avkastning under åren 1997-2000, medan det motsatta under åren 2000-2003.

Nedan är ett exempel på hur ett sådant fall i dagsläget. Det är Alpha Architects ETF QVAL, som investerar kvantitativt i 50 värdeaktier på USA-börsen. Sedan mitten av 2015 har denna strategi underpresterat breda S&P 500 index med drygt 17 %. Mycket på grund av att under denna tid har aktier som de i FANG gått riktigt bra, medan QVAL ägt mycket retail som blivit krossade på grund av retail-döden i USA. Mycket i likhet med IT-bubblan, där heta IT-aktier överpresterade traditionella företag och det har i dagsläget lönat sig mer att köpa Amazon till P/E 300 än retail-aktier till P/E 10. Först senaste månaden har nu QVAL tagit ikapp något.



Men det kan också gå ganska annorlunda för olika strategier. Min egna amerikanska/globala värde-portfölj som investerat i kvantitativt billiga bolag under samma period har gått klart bättre. Stor anledning till det var att jag aktivt passade på att köpa billiga gruvbolag och oljeplattformar vid gynnsamma tillfällen första året. Trots det var grundidén densamma; köp kvantitativt billiga bolag. 


Men grafen ovan döljer svåra stunder som inte syns och är just på grund av detta som jag gick över till att investera helt kvantitativt för att undvika beteendemisstag, exempelvis som att sälja på grund av motvind. Första svåra stunden var från förra sommaren till november förra året. Portföljen gick ner med -18,5 % när index var upp under samma period. 


Andra perioden var under januari tills i maj i år då portföljen gick ner med -12,5 % när index var upp lika mycket. Alltså en underprestation med hela 25 %. 

Trots att portföljen gett hela 85 % i avkastning när index gett 25 % har den under två tillfällen sett en underprestation på mer än 20 %. Det är också den stora anledningen till att dessa strategier fungerar eftersom det är många som inte klarar av denna typ av underprestation. För att slå index måste man vara annorlunda än index, vilket detta klart visar på. 

Ett annat exempel på underprestation i närtid är Dual momentum som endast gett 8 % avkastning sedan början av 2016, se nedan. Detta under samma period som en global indexfond skulle gett 28 % avkastning. Alltså har portföljen underpresterat index med hela 20 % under en tvåårsperiod. Men här är det viktigt att veta varför man använder trendföljning i sin portfölj; för att skydda mot stora förluster. Det man uppoffrar för detta skydd är att riskera att inte få hela uppsidan som under 2016. Trots detta har strategin som helhet gett 15+ % i avkastning sedan 70-talet.


Lite tips att tänka på när portföljer underpresterar:
  • Diversifiera mellan olika strategier. Ingen kvantitativ strategi fungerar hela tiden utan kan underprestera under enstaka perioder.
  • Om man inte investerar i index kommer man vara annorlunda än index. En av de mest framgångsrika investerarna Joel Greenblatt beskrev att hans portfölj kunde gå ner med 20 % på någon vecka. Detta under perioder där han lyckades få 50 % avkastning per år. Det gäller att veta varför ens strategi fungerar och hålla hårt i denna. 
  • Undvik följa börsen för nära och strategin för nära. Bäst resultat får de som sällan kollar sin portfölj. Över tid fungerar sunda investeringsstrategier. 
  • Kom ihåg varför du investerade i strategin från första början. Undvik att agera på kortsiktiga marknadssignaler.


Att portföljer underpresterar är något fullt naturligt och det man får tänka på är att det är just av denna anledning strategin fungerar. För om den alltid skulle fungera så skulle klart många fler göra det. Bästa är att logga ut från depån och göra något annat istället. För om man investerar på ett bra sätt tenderar det att gå bra över tid, oavsett hur dåligt det går kortsiktigt. 

tisdag 5 december 2017

När är det läge att köpa bostad?

Jag tänkte lite öppet fråga bloggens läsare om vad ni tror om framtidens bostadspriser? Speciellt gäller det om när det kan vara lägligt att köpa en bostad. Vi ser nu att bostadspriserna faller och att det är rekordutbud på bostadsmarknaden i och med hög nyproduktion. Detta trots att vi är inne i högkonjunktur, mycket likt det som skedde i USA under åren 2006-2007 (se detta inlägg). Fallet i priser kan göra så att vi ser en drastisk minskning av nybyggandet, vilket i sin tur kan få in svensk ekonomi i lågkonjunktur.

Det skulle också komma lägligt med övriga konjunkturcykler. Kollar vi var ekonomin står är vi slutet av konjunkturcykeln och senaste konjunkturbarometern har sin högsta notering för denna cykel. Detta samtidigt som hushållen bedömer risken att bli arbetslös som den lägsta på 16 år. Också i USA har de lägsta arbetslösheten på 17 år och börserna står på topp. Det innebär att vi är nära slutet av denna cykel och i ett läge där allt ser bra ut, i likhet med läget 2007.

Trots detta har vi som sagt redan sett en avmattning av bostadsmarknaden och här i Uppsala säljs många lägenheter för priser motsvarande de som rådde under 2014. Det innebär priser på runt 10-20 % lägre än rekordpriserna senaste året. Skulle de falla ytterligare 20 % är vi tillbaka till 2012 års nivåer.

Det känns som att det kan finnas lägen framöver för att köpa och jag börjar själv bli intresserad av att köpa mitt eget boende då det skulle kunna vara lägligt kommande år. Det kan dyka upp bra lägen framöver och på lång sikt kan en bostadsinvestering vara bra om man köper för rätt pris. Med den överreglerade hyresmarkanden finns det också en bra anledning till att äga sitt eget boende och ha möjlighet att välja hur och var man ska bo.

Så åter till frågan: När tror ni det kommer vara bäst att köpa en bostad? Är det läge nu när det är rekordutbud på marknaden? Eller är det bättre att vänta till under eller efter nästa lågkonjunktur?

Sen vad anser ni vara "rätt pris" för en bostadsrätt? Exempelvis, vad är motiverat att betala för en 2:a relativt centralt i Uppsala; 1 miljon (priset 2007), 1,5 miljoner (priset 2012) eller 2-2,5 miljoner (senaste årens pris)?

lördag 2 december 2017

Kan bostadspriserna falla trots högkonjunktur?

Det är intressant att se resonemanget från vissa ekonomer om bostadspriserna. Många påpekar att dessa inte kan falla markant då vi är i högkonjunktur för tillfället. De kan ha delvis rätt och kollar vi exempelvis USA var det fallet vid deras bostadsbubbla som brast. Bostadspriserna började falla under 2006-2007 då det rådde globala högkonjunktur. Men fallet var endast -6 % och det var när lågkonjunkturen började som fallet var mer markant på ytterligare -25 %.

Här är också intressant att koppla den produktionen av nya bostäder med toppen av bostadspriserna. Antalet produktionsstartade bostäder toppade i USA i januari 2006 och bostadspriserna började falla under andra halvan det året. Kollar vi här i Sverige har vi ju rekordhöga byggnadstakt första halvåret och takten nu i tredje kvartalet har minskat något sen dess enligt SCB:s senaste data.


Som flera nämner kanske det endast blir en utplaning eller mindre fall av bostadspriserna under rådande högkonjunktur, men att utsikterna ser värre ut om vi ser en lågkonjunktur eller ökande räntor.

Kollar vi var vi befinner oss i konjunkturcykeln har vi haft en längre högkonjunktur och vi börjar kanske närma oss konjunkturens slut. Det kan mycket väl fortsätta ett år till och vi får se vad som sker med oron på bostadsmarknaden i dagsläget fram tills dess. Det är ändå intressant vilket skifte som skett på bostadsmarknaden trots högkonjunktur. Vi får se hur det blir i kommande lågkonjunktur.



Trots oron är det fortsatt billigt att låna. Men givet att vi kanske ser en fortsatt bra konjunktur kan det bli så att priset på bostadsobligationer som visats nedan vänder upp. Dessa är både nära korrelerade med reporäntan och svenska statsobligationer och många förväntar sig minskade köp av obligationer och ökningar av räntan närmaste två åren. Dessa prissätts oftast på en global marknad och är inte så fullt berörda av svensk ekonomi. På samma sätt som lokal högkonjunktur borde ökat räntorna kan det bli att lokal lågkonjunktur inte kommer sänka räntorna om nu övriga världen går okej.


Som vissa nämner kan detta fall vara kortvarigt, alternativt vara en utplaning av bostadspriserna under resterande konjunktur. Det mer intressanta är vad som händer i nästa lågkonjunktur. Det kan också bli så att ett boprisfall kan utlösa en lågkonjunktur, vilket i sin tur späder på ett prisfall. Det ska bli intressant att se om det prisfall vi har nu fortsätter eller om det endast är en kortvarig dipp.